Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 10. juni 2010
Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens trafikutskott
Peter Pedersén (V), trafikpolitisk talesperson
Karin Svensson Smith (MP), trafikpolitisk talesperson
Kenny Reinhold ordförande i SEKO Sjöfolk

Utskriftvänlig
Regeringen sumpar klimatsmart sjöfart
Utflaggningen av den svenska handelsflottan fortsätter, men ingenting görs. Antingen saknar regeringen insikt i vad som behövs eller så bryr man sig helt enkelt inte om den svenska sjöfartens framtid. Vi vill ha en lag om tonnageskatt, som hanterar frågan om rederinäringens latenta skatteskulder och de andra åtgärder som gör att redare stannar under svensk flagg.
Under 2009 flaggades inte mindre än 30 handelsfartyg ut från Sverige. När utflaggningar görs kan kollektivavtalen inte längre tillämpas på besättningar från tredje land.

Konsekvensen blir sämre löner och inga pensionspoäng. Det finns också en risk att många förlorar sitt arbete helt eftersom ett utflaggat fartyg inte längre lyder under svensk lag. Arbetstagarna förlorar därmed det skydd de har i den svenska lagstiftningen, exempelvis ett skydd mot uppsägning utan saklig grund.

När regeringen inte gör något för att förhindra utflaggningar slår det rakt mot dem som arbetar på sjön och hotar i förlängningen den svenska sjöfartsnäringen.

Trenden med utflaggningar har fortsatt under 2010, och de fackliga organisationerna på sjösidan vittnar om att de regelbundet får signaler från redare om fortsatta utflaggningar, med förluster av svenska arbetstillfällen till sjöss som följd.

Under förra mandatperioden kom många positiva signaler från rederiföretagen. Den nya sjöfartspolitik som infördes hösten 2001 av s-regeringen, med stöd av (MP) och (V), hade visat sig lyckosam. Facken och redarna hade gjort upp om kollektivavtal som gav personalkostnader som inte avvek drastiskt från konkurrentländernas. En viss inflaggning hade skett, liksom en föryngring av den svenska handelsflottan.

Det blev ingen tonnageskatt

Den globala ekonomiska krisen slog hårt mot rederinäringen i form av sjunkande fraktvolymer och fraktrater. Men det är inget särskilt för Sverige, den utvecklingen har varit samma för rederier från alla länder. Alliansregeringen och statsrådet Åsa Torstensson är ytterst ansvariga för den ökade andelen utflaggningar. Antingen saknar regeringen insikt i vad som behövs eller så bryr man sig helt enkelt inte om den svenska sjöfartens framtid. Låt oss ta två klara exempel.

Det blev ingen tonnageskatt: Alla europeiska länder som bedriver sjöfart har denna skatteform, utom Sverige. Tonnageskatten underlättar bland annat för små och medelstora rederier att anskaffa nytt tonnage. Det utreddes 2006 av den dåvarande s-regeringen, och utredningen rekommenderade införandet av skatten. Flera av alliansens företrädare, med nuvarande statsministern i spetsen, sa sig FÖRE valet vara för detta. På fyra år har ingenting hänt, och förra året gav Åsa Torstensson definitivt besked att tonnageskatt inte var att vänta, vilket blev början till utflaggningsvågen.

Det blev inga regelförenklingar: Alliansen gick till val på att förenkla för de små och medelstora företagen, och speciellt centern gjorde ett stort nummer av det i valrörelsen 2006. Efter valet, när centerns Olofsson och Torstensson intagit näringsdepartementet har de stora orden inte motsvarats av handling. Tvärtom har tillkomsten av Transportstyrelsen lett till både fördyring och förvirring, enligt redarna.

Redarna har resignerat

Lista kan göras längre, och det är inte att undra på att svenska redare resignerat inför alliansregeringens ointresserade attityd till en strategiskt viktig näring. Regeringen har dessutom drivit igenom försämrade villkor för sjömäns ersättning vid sjukdom. I ett internationellt perspektiv är detta unika särregler.

Risken är uppenbar att detta förstärker tendensen att svenskt sjöfolk tar anställning i utländska fartyg, vilket kan leda till att svenska rederier får ännu svårare att rekrytera personal, en situation som redan i dag på vissa håll är ytterst besvärande.

Åsa Torstensson försöker visa handlingskraft genom att tillsätta två utredningar. Den ena ska utföra en analys av det svenska maritima klustret, den andra skall se över konkurrensförutsättningarna för fartyg under svensk flagg.

Enligt utredningsdirektiven skall den särskilt beakta möjligheterna att införa ett svenskt internationellt fartygsregister. Men vi är inte imponerade. I dagens register finns inskränkningar för facken i rätten att teckna kollektivavtal. Dessutom gäller inte delar av den nationella arbetsrätten i registret, och som om inte det vore nog finns det en diskriminerande sociallagstiftning för de lågavlönade icke-européer som anställs.

Vill ha en lag om tonnageskatt

Tror Åsa Torstensson att hon skall rädda svensk sjöfart på detta sätt? Vi rödgröna säger bestämt nej till införandet av ett sådant register, till att inskränka den fackliga förhandlings- och arbetsrätten och till diskriminerande lagstiftning.

Vi vill agera både för miljön och för sysselsättningen och vi inser vikten av en konkurrenskraftig svensk rederinäring. Framtiden ligger i miljömässigt hållbar sjöfart, och det är den vi vill satsa på.

Om vi vinner valet i september, tänker vi skyndsamt se över frågan om tonnagebeskattning. Vi vill ha en lag om tonnageskatt, som hanterar frågan om rederinäringens latenta skatteskulder och de andra åtgärder och förenklingar som gör det möjligt för redare att stanna kvar under svensk flagg.

Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga