Blogg: Karin Svensson Smith
Skugga Skugga Skugga
Skugga






Karin har skrivit ett kapitel i boken (PM):
Den hållbara stadens utveckling (pdf).
Publicerad 7. oktober 2013
Åsa Romson, ett av Miljöpartiets två språkrör
Peter Rådberg, Miljöpartiets säkerhetspolitiska talesperson
Karin Svensson Smith, klimatansvarig i Miljöpartiets styrelse

Utskriftvänlig
Det går åt fel håll
Miljöpartiet vill se satsningar på klimatanpassning av miljonprogramsområdena. Bostadsområdet Augustenborg i Malmö är en förebild.

I dagarna presenterar FN:s klimatpanel, IPCC, den första delen av sin femte klimatrapport i Stockholm. Bilden som forskarna målar upp är entydig. Det går åt fel håll. Koldioxidhalten i atmosfären fortsätter att stiga. Samtidigt arrangeras denna vecka en nationell klimatkonferens i Stockholm med inriktning på hur samhället ska anpassa sig till de klimatförändringar som redan pågår.

 
Klimatfrågor är inte något som alliansregeringen prioriterar. Statsminister Fredrik Reinfeldts (M) ledarskap i dessa ödesfrågor är obefintligt. Det har varit tydligt vid de senaste veckornas händelser, president Barack Obamas besök i Stockholm och regeringens budgetförslag.
 
Sverige berörs av den globala uppvärmningen. Den senaste veckan har vägar och järnvägar spolats bort i Västernorrland. Många villaägare har fått sina källare fyllda med kloakvatten.
 
Extrem nederbörd kommer att bli vanligare. Dricksvatten för över 2 miljoner svenskar är hotat. Fastän Sverige står oskyddat mot de ökade vattenmängderna verkar inte regeringen ta detta på allvar. I statsbudgeten är bara 25 miljoner kronor avsatt till klimatanpassning.
 
Miljöpartiet föreslår i sitt motförslag till budget för 2014 – 2017 att staten ska avsätta totalt 4,3 miljarder kronor till klimatanpassning. Förslaget innehåller ett antal projekt för att motverka skador till följd av översvämningar i Mälaren, Vänern och dess flöde via Göta älv samt i Skåne.
 
Höjs havsnivån enligt forskarnas prognoser innebär det ett stort hot för flertalet skånska kuststäder, särskilt i kombination med den ökning av skyfall och långvariga regn som förväntas komma. Städerna behöver byggas om för att minska risken för översvämningar och att lindra konsekvenserna av dem som inte kan förhindras.
 
Klimatomställning av städer bör innebära att asfalt tas bort för att ge plats till grönska och vatten i form av bäckar, kanaler och dammar. En övergång från bil till cykel och kollektivtrafik måste ske för att det ska fungera. Dagens VA-system är också i stort behov av ombyggnad och inte dimensionerat för att klara den nederbörd SMHI:s modeller förutsäger.
 
I Malmö finns 43 kilometer kust. Innanför kustlinjen ligger lågt belägna områden som hotas när vattnet stiger. Stadsbyggnadskontoret har tagit fram förslag på vallar och slussar som skulle kunna skydda staden. Men vallar hjälper inte mot skyfall. Därför behöver bostadsområden byggas om för att klimatsäkras.
 
Skånes kuster behöver förstärkas med mjuka skydd längs stränderna och vallar utanför sårbara anläggningar som är svåra att flytta, till exempel reningsverk. De mjuka skydden utgörs av sandutfyllnad, strandfodring och uppbyggnad och förstärkning av jordvallar med växtlighet som binder jorden eller sanden.
 
Våtmarker behöver återskapas för att utgöra en buffert mot vatten som annars kan skölja in över städerna så som de gjorde när orkanen Sandy ledde till översvämningar i New York.
 
Miljöpartiet vill se satsningar på klimatanpassning av miljonprogramsområdena. Bostadsområdet Augustenborg i Malmö är en förebild. Där har upprustningen kombinerats med att skapa bäckar, dammar och en frodig växtlighet som har förmåga att ta emot skyfall samt långvariga regn.
 
Förutom positiva miljöeffekter betyder en klimatanpassad och energieffektiv upprustning av miljonprogramsområdena många nya arbetstillfällen och höjd status för områdena.
 
Miljöpartiets satsning på klimatanpassning gäller för de 20 närmaste åren. Pengarna tas från militär verksamhet och omfördelas inom budgetområdet till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
 
MSB bör få ett utpekat huvudansvar för klimatanpassningsarbetet och tillsammans med länsstyrelserna och andra statliga myndigheter svara för medfinansiering av lokala åtgärder som kan motverka översvämningar.
 
Kostnaderna för att anpassa samhället till klimatförändringarna är små jämfört med dem som kan uppstå om ingenting görs. Det räcker med att tänka på de 6 miljarder kronor försäkringsbolagen fick betala ut för vad två timmars skyfall orsakade i Köpenhamn eller den förödelse som orkanen Sandy ledde till i New York.
 
Tiden då Sverige hade möjlighet att helt undvika varmare klimat och ökad nederbörd är förbi. Det är dags att klimatanpassa Sverige.

Kommentar

Namn:

Kommentar:

 
Skugga Skugga Skugga