Försenade och inställda tåg har skapat skenande kostnader. Enligt de senaste beräkningarna kostar förseningar inom gods- och persontrafiken över nio miljarder kronor per år. Nu menar Roberto Maiorana och Francisca Ramsberg, generaldirektör respektive överdirektör på Trafikverket, att det skett effektiviseringar av underhåll och investeringar.
På marginalen kan det givetvis ske förbättringar, men för att lösa de strukturella problemen krävs större förändringar.
Fler jurister – när det behövs järnvägstekniker
Sedan Trafikverket bildades 2010 har järnvägsunderhållet handlats upp. Det har lett till att Trafikverket successivt tappat kunskap om järnvägsanläggningen. Det påverkar också förmågan att bedöma behov och kostnader.
En annan effekt har blivit skenande transaktionskostnader med segdragna processer där företag som inte vunnit upphandlingar överklagar besluten. Det har i sin tur lett till att en växande skara jurister hanterar järnvägsunderhållet, men det är i stället fler järnvägstekniker som skulle behövas.
Arbetsproduktiviteten har minskat
Den övergripande trenden är också en sviktande produktivitet, enligt en helt ny rapport från kampanjen Spårfel vid Seko Infranord som släpps i dag. Inom Trafikverket har antalet anställda, inklusive anlitad personal, ökat med 4 800 årsarbetare under perioden 2015–2024, medan den reala verksamhetsvolymen ökat med lite drygt 20 procent.
Detta betyder att arbetsproduktiviteten har minskat med cirka 25 procent under perioden. Det betyder också mindre fysiska åtgärder på det statliga väg- och järnvägsnätet i landet.
Lär av industrin
Den tunga konkurrensutsatta processindustrin – som har samma krav på sig som järnvägen när det gäller säkerhet och kvalitet i leveranserna, det vill säga snabb felavhjälpning – har erfarenhets- och kunskapsmässigt dragit slutsatsen att hålla den uppgiften i egen regi. Den insikten och kunskapen bör man ta lärdom av. Samma resonemang borde gälla för järnvägsunderhållet.
Det finns många orsaker till att marknaden kan misslyckas. Särskilt stor är risken när flera aktörer är involverade i olika led och när de har olika mål eller när kunskapen och informationen är asymmetriskt fördelad mellan parterna. Det betyder att varningslamporna blinkar extra starkt. Ändå tillåts det nuvarande upplägget att fortsätta.
”Se igenom retoriken”
Det behövs ökade anslag till järnvägsunderhåll, men att enbart öka de offentliga anslagen är att hälla skattemedel ned i ett svart hål. I stället krävs en djuplodande förändring där delar av underhållet tas tillbaka i offentlig regi.
En av flera orsaker som bromsar en nödvändig reformering är att Trafikverket blivit en anorektisk beställare som saknar kompetens om anläggningens tillstånd och som motarbetat försök att återta underhåll i egen regi.
Förhoppningen är att den nästkommande regeringen ska se igenom retoriken och inse att det nu behövs en radikal omorganisering, både för att klara järnvägsunderhållet och för att använda skattepengarna på bästa sätt. Det måste genomsyra all verksamhet att tågen ska fram och vara punktliga.
