Ett hundraårigt maktinnehav i Köpenhamn har brutits. Kommunvalet i förra veckan ledde till att Socialdemokraterna förlorade överborgmästareposten till Socialistisk Folkeparti. Tillsammans med Enhedslisten (som fick flest röster) inleds ett styre som kan inspirera andra städers utveckling, inte minst i Skåne.

När det gäller stad och bil är Enhedslistens slogan Bilerne bagerst talande. Det nya styret vill ha mer kollektivtrafik och bättre villkor för cykling så att de tillsammans utgör ett attraktivt alternativ till bil.

Strögets grundare Jan Gehl är internationellt känd för nätverket 8-80 Cities. Grundtanken är att städer som utformas för både 8- och 80-åringar fungerar bra för alla. Köpenhamn är en av världens bästa cykelstäder, men nu ökar kraven på kollektivtrafik där cykel inte fungerar.

En orsak till att människor i Danmark väljer att cykla istället för att ta bil är kostnaden.

Danmark har en av de högsta registreringsskatterna i Europa, grøn ejerafgift. Den baseras på fordonsvärde, typ och utsläpp. För personbilar är i år skatteklasserna 25, 85 och 150 procent av bilvärdet.

Om kollektivtrafiken är snabb och fungerar bra, är det enklare att få människor att acceptera begränsningar av antalet bilar.

I Köpenhamn slöts 2013 ett avtal om en ”grön transportpolitik” där anläggning av letbaner var fokus. I avtalet beskrivs spårvagnstrafik som framtidens kollektivtrafik i städer eftersom den effektivt kan transportera många passagerare och är bra för miljö och ekonomi. Det finns nu tre spårvagnsnät i Danmark: Aarhus letbane som öppnade 2017, Odense letbane som öppnade 2022 och Hovedstadens letbane som började trafikeras i år.

Den samlade framkomligheten ökar om kollektivtrafiken blir bättre. När en gata med dubbla bilkörfält i varje riktning byggs om till ett bilkörfält och ett busskörfält åt varje håll, fördubblas gatans kapacitet. Om parkeringsplatser längs gatorna tas bort blir skillnaden ännu tydligare.

Den tuffa bostadssituationen var en av orsakerna till maktskiftet i Köpenhamn. Det gäller också svenska städer, där bilar tar upp mer plats per invånare än bostäder.

I Skåne höjs röster för att bygga ut E6 med fler körfält för bilar. Men när vägar breddas fylls det lediga utrymmet av ny trafik. Problemen flyttas till trafikplatser och anslutande vägar, där nya proppar uppstår.

Köpenhamns nya spårvagnstrafik är ett föredöme. En spårvagn kan ta upp till fyra gånger fler resande än en buss, håller sig alltid på rälsen och lämnar därför mer plats åt cyklister och fotgängare. Den kan köra åt båda hållen och behöver inga vändplatser.

Men att anlägga spårväg är en stor investering som kräver många resenärer och är svår att få in i en kommunal budget. Ett första steg kan vara att reservera körfält för snabb busstrafik som nu görs i Malmö, Örebro och Helsingborg.

För många år sedan gjordes en beräkning för sträckan Malmö-Lund, som visade att varje person som i rusningstid övergår från kollektivtrafik till bil sparar i snitt 20 minuter, men åsamkar ökad trängsel som förlänger andra trafikanters restid med över en halvtimme. Idag är sannolikt den samlade tidsförlusten ännu större. För att trafiken ska flyta smidigt krävs både att biltrafiken begränsas och att andra färdsätt blir bättre.

Klimatet är ett huvudmotiv för övergång från bil till kollektivtrafik. Även hälsoaspekten är viktig. Kollektivresenärer rör sig betydligt mer än bilister. En övergång till kollektivtrafik, cykel och gång gör att städer kan använda sina ytor mer effektivt. Det blir mer plats för träd och annat som gör staden trevlig att vara i.

Det är ingen slump att Köpenhamn lockar mängder av besökare.