Samtliga politiker i Region Skånes beredning för strategisk fastighetsutveckling försvarar Region Skånes och Lunds kommuns inriktningsbeslut att bygga ett nytt sjukhus på Smörlyckans idrottsplats i Lund (Aktuella frågor 24/10). Enigheten över partigränserna kan förvåna. Fast i Lund är de kommunala företrädarna för samma åtta partier tvärtom överens om det kloka i att istället låta SUS växa på det nuvarande sjukhusområdet. Nyss argumenterade till exempel Vänsterpartiet i Lund mot jätteprojektet (Aktuella frågor 5/11). Hur kan partierna ha så olika uppfattning lokalt och regionalt om samma fråga?

På stadsmiljöföreningen AFSL:s politikerutfrågning tidigare i höst framgick det att regionen, utan att invänta remissrundans resultat, strök alternativet ”befintligt läge” redan 2022. På så sätt fick regionen Lunds kommun att ”välja” Smörlyckan.Tillvägagångssättet framgår tydligt av kommunens remissvar på regionens Fördjupad lokaliseringsutredning. ”Utvecklingen av ett nytt universitetssjukhus i befintligt läge möter i störst utsträckning Lunds kommuns samlade intressen. /…/ Under remissprocessen har det dock tydligt framkommit att /…/avsikten från Region Skånes sida är att inte gå vidare med detta alternativ.” (yttrande2022-11-09). Ingreppet i remissprocessen ihop med regionpolitikernas argument i sitt inlägg väcker frågor. Vilka värderingar styr egentligen regionen?

Ett intressant svar ger den statliga utredningen Riksintressen i hälso- och sjukvården (SOU 2021:71). Där diskuteras den förändring av vården som regeringen upprepat har efterfrågat, särskilt utvecklingen av den nära vården och mer högspecialiserad vård. Utredningen granskade sjukhusbyggen som landets regioner planerar för totalt 100 miljarder kronor. Var de samordnade med den begärda omställningen av vården?

Svaret var nej – kopplingen mellan långsiktig lokalplanering och vårdens utveckling är svag. Utredningen konstaterade också att den roll de regionala fastighetsförvaltningarna (i Skåne Regionfastigheter) skaffat sig är problematisk. Både för att få byggnadsinvesteringarna att bli rätt och för att därmed nå vårdens mål. Regionerna ägnar sig mer åt ”fastighetsdriven vårdutveckling” än åt ”vårddriven fastighetsutveckling”. Mot bakgrund av det är det lättare att förstå varför regionpolitikerna inte argumenterar för sin ståndpunkt utifrån hur framtidens vård bör se ut - men desto mer utifrån byggindustrins behov av en enkel och ostörd process.

Kritiken mot en flytt av universitetssjukhuset i Lund kommer från många olika håll och tar upp det som kan sammanfattas med begreppet collateral damage – åtföljande skador. Hur en flytt försvårar samarbetet mellan utbildning, forskning och sjukhus. Hur kopplingen till spårvagnen bryts. Hur avståndet till stadskärnan ökar och kundunderlaget där minskar. Hur socialt viktig ungdomsverksamhet offras. Hur nya trafikflöden skapar nya barriärer i staden. Och inte minst - hur skadligt byggprojektet är för klimatet. Vänsterpartiet i Lund tar dessutom upp elefanten i rummet: ekonomin. Ska inte politiker vara rädda om skattebetalarnas pengar?

Med bygge av ett helt nytt SUS/Lund drar Region Skåne, som redan planerar ett nytt sjukhus i Helsingborg, på sig gigantiska kostnader. Och det i en tid när det inte råder något tvivel om att drömmen om nya jättesjukhus i ”världsklass” är ruinerande, otidsenlig och stelbent. Många sjukhus väljer istället att växa stegvis, något som ger möjlighet att successivt justera för nya behandlingsmetoder och nya vårdbehov. Det visar att utmaningar under byggtiden kan hanteras – om kunskapen finns.

Även inom byggandet pågår ett paradigmskifte. Sveriges klimatmål innebär att mer ska byggas på redan bebyggda områden, till exempel genom att använda tomma ytor eller bygga på höjden, istället för att ta ny mark i anspråk. Befintliga byggnader ska användas så länge som möjligt, renoveras när de fortfarande fungerar och nytt ska bara byggas när det verkligen behövs – till exempel för avancerad sjukvård.

Allt detta är möjligt inom det nuvarande sjukhusområdet i Lund som är 50 procent större än Smörlyckan – och där utveckling kan ske utan collateral damage. För Region Skåne borde valet vara lätt.