Vem ska ställas till svars när tågen blir stående? SJ, underhållsbolagen, Trafikverket eller någon annan?

Nuvarande regering skyller på den förra regeringen och har på tre år inte åstadkommit några förbättringar. För såväl tågresenärer som näringsliv är bristen på ansvarstagande förödande.

Stort behov av trummor

Riksdagens trafikutskott startade 2017 en granskning av klimatanpassningsåtgärder för infrastruktur. Då konstaterades att effekter av översvämningar är tydliga. Behovet av att bygga om trummor under järnvägs- och vägbankar för att leda bort stora vattenmängder är ansenligt liksom andra åtgärder som motverkar skador till följd av extremväder. Befintliga anslag räcker inte på långa vägar för detta.

Trafikutskottet var enigt om att det vid kostnadskalkyler för infrastrukturprojekt med lång livslängd måste finnas beräkningar på vad det kostar att inte klimatanpassa.

Höstens händelser i Västernorrland visar vad som händer om skyddsåtgärder inte är vidtagna. Enligt SGI kan klimatförändringen leda till sex gånger fler ras och skred.

350 år att förnya kontaktledningarna

Med nuvarande metoder kommer det att ta 350 år att byta ut alla uttjänta ledningar och stolpar vid svensk järnväg. Sedan Banverket och Vägverket slogs ihop till Trafikverket har underhållsskulden ökat varje år. Detta beror på förlust av järnvägskompentens vid sammanslagningen i kombination med ett ineffektivt upphandlingssystem. På Banverkets tid byttes årligen 250 spårväxlar, nu är det 25 om året trots mycket högre anslag. En fundamental förändring är oundviklig om det ska bli ordning. Järnvägen behöver en egen myndighet.

Taket för vad järnvägssystemet klarar av i vissa delar av landet är nått sedan länge. Om någon mer ska få köra, blir ett annat tågbolag av med sin plats på spåren.

Fler vill åka tåg

Trots alla problem har tågtrafiken haft en stadig ökning och det mesta tyder på att ännu fler vill välja tåget för sin resa. För att tågen ska komma i tid, fler tåg ska får plats, tågtrafiken ska bli flyta bättre även vid olyckor och planerat underhåll är en ökad järnvägskapacitet helt nödvändig. Minst 1 procent av BNP borde satsas på nyinvesteringar i infrastruktur som är strategisk av beredskaps- och klimatskäl.