Den pågående diskussionen om att sjukhuset i Lund ska flyttas till Smörlyckan, ett område i norra delen av staden, tycks ha missat frågan om transporterna.

Planeringen av ett stort sjukhus handlar inte bara om bygglov och tomtstorlek – det gäller också vardagslogistik, samhällsekonomi och folkhälsa. I Lund har en tredjedel av sjukhusets personal vant sig vid att gå eller cykla till jobbet, och ytterligare en tredjedel använder kollektivtrafik. Att sjukhuset ligger nära centrum och spårvägen, med en hållplats precis vid universitetssjukhuset, gör att det är lätt för många att ta sig dit. Det är unikt i Sverige.

Lund har i många årtionden haft ett av landets mest hållbara transportsystem och har flera gånger fått utmärkelser för det.

Sedan 1987, när staden tog fram Lundamats – ett miljöanpassat transportsystem för Lund – har inriktningen varit tydlig, oavsett vilka partier som styrt kommunen. Orsaken är bland annat hur staden är utformad och satsningar på kollektivtrafik, cykling och gångtrafik.

Enligt Region Skånes resvaneundersökningar har andelen resor med kollektivtrafik bland lundaborna ökat från 17 procent år 2013 till 28 procent år 2023, medan andelen bilresor har minskat från 39 till 32 procent.

Motortrafikflödena, alltså antalet fordon som passerar en viss plats under en viss tid, har minskat per invånare varje år sedan 2019. År 2022 var siffran rekordlåg, med en minskning på 39 procent jämfört med 2011, som används som jämförelseår.

Sjukhus är en av de verksamheter som orsakar mest trafik. Många människor och transporter rör sig till och från området. Det krävs noggrann planering av parkering, trafiksäkerhet, kollektivtrafik och utryckningsvägar.

Förutom att sjukhusområdet i Lund är en av stadens största arbetsplatser är det viktigt för allmänheten att lätt kunna ta sig dit och därifrån. Dagens sjukhusområde ligger på gångavstånd från Lunds centralstation. Besökare och personal kan enkelt åka dit med tåg, spårväg, stadsbuss och regionbuss. Universitetssjukhuset nås på ett effektivt sätt – med korta gångavstånd, korta restider och hög turtäthet från stora delar av staden, kommunen och regionen.

En masteruppsats från Lunds tekniska högskola 2024, baserad på en enkät bland 780 anställda vid sjukhuset, visade att 32 procent åker kollektivt, 36 procent med bil och 32 procent går eller cyklar. Det beror till stor del på hur kollektivtrafiken fungerar idag.

Vid hållplatsen Universitetssjukhuset stannar en spårvagn, fyra stadsbussar och åtta regionbussar. De flesta hållplatser ligger så att resenärerna inte behöver korsa någon väg, vilket gör det lätt att ta sig dit. Under rusningstid passerar totalt 6 spårvagnar, 25 stadsbussar samt 24 regionbussar universitetssjukhuset per timme.

Att det ur samhällsekonomiskt och stadsbyggnadsperspektiv är fel att flytta sjukhuset är en sak, men transporterna gör också att det är en dålig idé.

Att bygga ett nytt sjukhus på Smörlyckan innebär stora investeringar. Bygget kan komma att kosta cirka 40 miljarder kronor, enligt Region Skåne. Det kräver dessutom mycket kringarbete, vars kostnad kan beräknas till cirka 5 miljarder kronor. Det handlar om rivning, flytt och återuppbyggnad av idrottsanläggningar och Victoriastadion. Det krävs också flytt och ombyggnad av Getingevägen och Norra Ringen. Och för att tillgängligheten ska komma i närheten av dagens nivå krävs ombyggnad av, eller en ny, spårvägslinje.

Om spårvägen dras om via Smörlyckan blir restiden längre, vilket gör att färre skulle vilja åka hela vägen till Brunnshög. Det är med andra ord ingen bra lösning.

Att bygga en ny spårväg till Smörlyckan är varken ekonomiskt rimligt eller förenligt med stadens utveckling. Då skulle alla lokal- och regionalbusslinjer också behöva dras om.

Sedan 13 december 2020 trafikerar Lunds spårväg en 5,5 km dubbelspårslinje med nio hållplatser. Den moderna spårvagnslinjen erbjuder hög kapacitet (cirka 200 passagerare per vagn), regelbunden trafik (10–15 minutersintervaller) och eldrift – vilket kraftigt minskar behovet av bilpendling och parkeringsytor.

Flyttas sjukhuset till Smörlyckan – längre från stadskärnan – riskerar dagens välfungerande resmöjligheter att raseras. Utan direkt anslutning till spårvägen måste fler busslinjer köras, vilket ökar trängsel, buller, utsläpp och ambulanstransporter på vägarna.

Forskning visar att trafikmiljön nära sjukhus ofta har fler olyckor, mer buller och mer stress. I stället för att flytta sjukhuset bör investeringar göras där det ligger nu – genom renovering, ombyggnad och nybyggnation. Det är också viktigt att förbättra kollektivtrafiken och skapa bättre möjligheter för gång och cykel, så att de hållbara resmöjligheterna finns kvar.

Flytta inte Lunds sjukhus. Det bör ligga kvar – med bra kollektivtrafik.